söndag 9 september 2012

Ett omtumlande år för Robin

Robin Nilsson började som praktikant hos oss här på Älvsbyn Just Nu för ett drygt år sedan. En utvecklande praktik för honom på många sätt, som även vi ärrade mediemänniskor i redaktionen sporrades av. För vi kände tidigt att Robin ville något med det han tog sig för.

Utvecklingen hans gick fort framåt och den lille praktikanten blev fort ett säkert kort att räkna med. Med stor lyhördhet tog han våra råd och tips till sig. Nästa gång han var ute, så märktes det att råden och tipsen gett verkan.

Det senaste halvåret så jobbade han nästan heltid med att leta reda på nyheter, samtidigt som hans kommande mål att söka journalistutbildning blev intensivare och intensivare. När han sökte utbildningar var hans arbeten för oss en viktig referensbas och hans arbetsprover hämtade han från de jobb som han gjort för Älvsbyn Just Nu.

I sommar fick han så veta att han kommit in på Journalistutbildningen i Piteå vid Musikhögskolan och hans vingar fick plötsligt fler fjädrar och han flyttade till Piteå redan i augusti.

Under drygt en månad försökte han att upptäcka sin nya visste för tre år, detta inte utan vissa problem. Han har lärt sig att det kan bli långt att gå om man går åt fel håll. Man måste planera mer för att säkerställa sitt uppehälle med mat m.m.

Under senaste veckorna har så undervisningen kommit i gång efter den obligatoriska Nollningen och vi har besökt våran tidigare praktikant som verkar trivas med den nya utbildningen och i den nya staden Piteå.

Hans bidrag på denna webbplats kommer nog inte att dö ut, men vi har givit honom arbetsro genom att tala om att han bidrar själv då han känner för det.

Före Robin slutade hos oss skrev han en krönika om det senaste året som du kan läsa här nedan. Vi har satt rubriken "I huvudet på en vilsen praktikant" för det var så det hela började och nu vill vi bara lyckönska honom att komma med i skrået att bli "Riktig" journalist.

Sterling Nilsson/Tony Berglund
Redaktionen Älvsbyn Just Nu













I huvudet på en vilsen praktikan
Alla har vi en egen berättelse att berätta, ett kapitel ur ens liv som man vill dela med sig utav. Självklart har jag själv en berättelse på lager, en sån där som ligger och ruvar där inne i ”de mörka”. Sen om ni finner den intressant eller ointressant är en annan femma. I alla fall går detta kapitel under namnet ”1 år av mitt liv” och fokuserar sig på hur jag tog mig från ”noll koll” till ”stenkoll”, närmare bestämt hur jag fick veta vad jag vill bli när jag blir stor och vad jag gör i dagsläget för att nå dit. Men först väljer jag att dela med mig utav mina tankar om vad en vuxen person är och vad titeln innebär.

När blir man vuxen?
Många berättelser börjar oftast med ”En gång för länge sen” eller ”Det var en gång”, men dom är väll sedan tidernas begynnelse lite för välanvända? Istället skiter vi i det hela och kör på som vanligt. Men först vill jag fråga er en fråga: När blir man vuxen? Är det när man fyllt 18, 20, 25 eller kanske rent av 30? Jag har själv aldrig lyckats få någon hum om var gränsen egentligen går. Vid 18 års ålder blir man myndig och kan gifta sig, man får även införskaffa alkohol på krogen och ta körkortet,
samt så räknas man som vuxen i lagens ögon och döms då som en sådan. Vid 20 års ålder får man lagligt införskaffa alkohol på Systembolaget och ända fram till 25 års ålder åker man som ungdom på bussar. När man är 25 år börjar även myndigheter som Försäkringskassan se dig som en vuxen person.
Istället för alla dessa milstolpar säger jag att det är när man har nått den mentala mognaden och klarar av att ta de ansvar som det förväntas av en vuxen person, att man slutar bete sig som ett barn och istället skärper till sig. Det är väll mer min definition om den vuxna människan. Själv vet jag inte riktigt när jag trädde in i den vuxna världen. Men efter studenten började de hela smyga sig på mig sakta men säkert, och för inte många år sedan började jag att arbeta mig mot att bli en respektabel
människa som klarar av att ta de ansvar som samhället kräver av en. Så är jag en vuxen person nu? Ja, det skulle jag vilja påstå.

Början på något nytt
För drygt 1 år och 3 månader sedan var jag inskriven hos en Jobbcoach, då jag inte visste vad jag ville arbeta med. När tiden där började ta slut tog jag och min coach ett samtal om min framtid, varpå han frågade mig om vad mina intressen var. Jag berättade då att jag har sen 14-15 år sedan varit intresserad av att skriva, att det är något som jag verkligen har gillat och skulle gärna kunna tänka mig att arbeta med något där man skriver mycket. Han gav mig då ett par tips på ställen där jag skulle kunna göra min praktik på för att kunna utveckla mitt intresse till ett jobb. Jag fastnade direkt på ett ställe, hos Älvsbyns kommuns Informatör.
Hos Informatören gjorde jag en 2 månaders praktik, och under denna praktik fick jag skriva en krönika i Älvsbybladet, fotografera och göra olika bevakningar som skribent. Mitt allra första publicerade verk gick under rubriken ”Norrbottens första kvinnliga bergmästare besökte företagarfrukost”, där en bergmästare kom och berättade för Älvsbyns företagare om Bolidens intresse för Laver.

1 år av mitt liv
Efter min tid på kommunen fastna jag för de journalistiska, och genom ett råd av Informatören bestämde jag mig för att höra med den lokala webbredaktionen Älvsbyn Just Nu:s två ägare om jag skulle kunna få arbeta åt dom som skribent. Det var dom extra pigga på och välkomnade mig med öppna armar och jag blev snabbt en i familjen. Jag märkte snabbt där att jag äntligen hade funnit MIN
plats på Jorden, som Journalist. Varje uppdrag som jag är ute på, vare sig det är litet eller stort, får jag en extremt härlig kick och jag känner att jag efter år av sökande har funnit Robin. Den vilsne pojken har äntligen hittat hem igen.
Men vad har jag egentligen fått vara med om under detta år? Jadu, vad har jag inte fått vara med om? Jag har träffat alla dess olika människor, allt från älvsbybor som jag aldrig träffat förr, till skådespelare och artister som jag enbart träffat genom rutan och högtalare. Jag har bland annat bevakat olika musikuppträdanden, sportevent, vernissager, kulturhändelser och föreläsningar. Men jag har även gjort intervjuer med olika chefer, politiker och eldsjälar.

Nutid och Framtid
Nu efter ett år på Älvsbyn Just Nu söker jag mig mot högre instanser i livet och har därför valt att läsa de journalistiska programmet som Piteå Musikhögskola har att erbjuda den hungrige. I skrivande stund befinner jag mig i min nya lägenhet i Piteå och väntar på att studierna ska börja. Men studierna är bara ett delmål på min resa i livet. Många äventyr väntar bakom varje hörn där ute i de okända. Men hur långt jag än far från Älvsbyn så kommer byn alltid att ha en speciellt plats inom mig, jag har
ju trots allt bott där 18 år av mitt snart 26 åriga liv.

Robin Nilsson