Minskar vägytan

Gator som Yttervägen, Bigatan, Tjärhovsgatan, Humlegatan på Altuna har under den senaste tiden smalnats av för att på så sätt minska vägbredden och därmed även dra ned en del kostnader för snöröjning och underhåll. Nämnda gator har på sina håll varit närmare dubbelt så breda som andra i dess närhet. Arbetet med dessa jobb fortsätter under hösten.

Leo fick älvsbyborna att tänka till - och kanske kom han även med lösningen för Forum

Leo Razzak är social entreprenör men har tidigare arbetat som politisk reporter på Ekot, Sveriges Radio. Nu tänker han studera till TV-producent på Dramatiska institutet. Leo kan du för övrigt se i SVT:s programserie Justitia på Kunskapskanalen.

 Sverige är det mest onormala landet i världen. Det tycker Leo Razzak, 25, som bjöd på en fascinerande föreläsning under fredagens Företagarfrukost.
- Svenskarna tror inte på någonting utom dem själva. Ibland knappt ens det, påminde han och gav alla någonting att tänka på över helgen.
Kanske presenterade också Razzak lösningen på hur Forum kan användas lyckosamt i framtiden.

Många kom till företagarfrukosten för att lyssna på Leo Razzak.

Leo Razzak är stockholmaren som har sina rötter i Rosvik (han har även släkt i Älvsbyn) och Bangladesh. Hans far kom som student till Umeå och träffade där hans mamma som undervisade i svenska.

Efter en brokig uppväxt hamande Leo så småningom på aktivitetscentrumet Fryshuset - Sveriges populäraste mötesplats. Där blev han personligt bekant med grundaren Anders Carlberg.
- Anders är rätt bufflig och jag var en rebell. Men vi fattade tycke för varandra och där började min resa, berättade Razzak som bjöd på en väldigt personlig föreläsning.

Carlgren, själv entreprenör, skapade Fryshuset efter att ha retat sig på att hans unga anställda med invandrarbakgrund kom sent till jobbet och gick hem för tidigt. Efter samtal visade det sig att grabbarna spelade basket tidigt på morgonen och tidigt på eftermiddagen innan föreningarna kom dit.
- Så han hyrde ett industrihus, ett gammalt fryslager, i Stockholms innerstad och byggde en basketplan. På den vägen är det, förklarade Razzak.

"Lyssna på människor. Acceptera både deras goda och dåliga sidor. Då skapas en genuin relation. Däremot behöver man inte respektera dåliga sidor" menade Razzak.

I dag har Fryshuset utvecklats till ett aktivitetscentrum som omsätter 220 miljoner kronor med 450 anställda. Fryshuset är i dag en samlingspunkt för fritidsaktiviteter, utbildning och sociala projekt riktade till ungdomar. Numera huserar verksamheterna i södra Hammarbyhamnen sedan de gamla lokalerna blivit för trånga.

- Fryshuset skapades spontant, utan visioner och handlingsplaner, tack vare att någon trodde på människors inneboende kraft, betonade Razzak och fortsatte:
- Problemskapare är också problemlösare.

Han tog polisen Arne Danner som ett gott exempel.
- Arne följde gängen i Stockholm och var nyfiken på ledarskapet. Ofta leds gängen av en karismatisk person som använder sina egenskaper till destruktiv hämndlystnad. Men samma egenskaper kan användas i goda syften. Det var så organisationen Non fighting generation föddes.

Razzak förklarade att problemen ofta uppstår ur en slags identitetskris. Något han själv känt som "halvsvensk".
- Vi hamnar lätt i utanförskap och får aldrig vara med på festen. Får man inte vara med då försöker man förstöra eller snacka skit.

Han uppmanade de närvarande på Företagarfrukosten att tänka till. I Sverige finns i dag 62 000 invandrare med validerad universitetsexamen.
- Men nästan ingen får jobb. Min pappa har dubbel examen som nationalekonom men fick aldrig någon anställning utan startade eget.

Razzak uppmanade älvsbyborna att se möjligheterna. Att ta till vara på människornas styrkor oavsett ursprung. Han påminde också om att svenskarna är lyckligt lottade.
- 97 procent av jordens befolkning har det sämre. Vem tänker på det..? På 140 år har Sverige gått från ett fattigsamhälle till ett av världens rikaste länder. Då kräver ni att invandrare med en helt annan bakgrund och värderingar ska göra samma resa på en SFI-kurs!

Razzak uppmanade åhörarna att våga göra misstag.
- Som liten provade jag på olika sporter. Men skateboard var det bästa jag gjort. Där sätter man ett trick av tio. Men när man lyckas applåderar hela hallen. Ingen bryr sig om missarna.
- Det värsta är inte när vi missar våra mål. Mest tragiskt är att inte ha några mål alls. Allt för många i Sverige vandrar utan horisont.

Utan att själv veta om det kanske Leo Razzak kom med lösningen på hur Forum ska användas. Varför inte göra som Anders Carlgren? Gör Forum till ett hus för alla - ett aktivitetscentrum som sjuder av liv. Där verksamheterna skapas spontant utan krångliga handlingsplaner eller konstruerade visioner...

Mycket mer skulle kunna skrivas om Leo Razzaks föreläsning. Han besökte på torsdagen även gymnasiet och folkhögskolan. Detta är bara en kort sammanfattning av hans fängslande och faktiskt ofta roande föreläsning.

Leo Razzaks besök i Älvsbyn sponsrades av Sparbanken Nord - Framtidsbanken.

TEXT: TONY BERGLUND  FOTO: STERLING NILSSON

Elever och personal "checkade" in på nya Knut Lundmarkskolan - Sveriges modernaste skola

Förväntningarna var höga, både bland elever och personal, när det på måndagen var dags för terminsstart i nya Knut Lundmarkskolan. Sveriges modernaste skolbyggnad.
- Nu ska vi bo in oss och bli som en enda stor härlig familj, hälsade Urban Lindgren, rektor, i sitt välkomsttal.

Urban Lindgren är numera rektor över Sveriges modernaste skola.

Skolan är döpt efter astronomen och vetenskapsmannen Knut Lundmark som växte upp i byn Krokträsk utanför Älvsbyn. Han räknas som en av pionjärerna inom galaxastronomin och var en av de första som visade att de så kallade spiralnebulosorna är självständiga stjärnsystem som ligger utanför vår egen Vintergata. Det påstås även att Lundmark (född 1889 och död 1958) brevväxlade med självaste Albert Einstein.

Knut Lundmark när han tog studenten
1908 vid Luleå läroverk.

Knut Lundmark lär nog le av stolthet i sin himmel över den nya skolan i Älvsbyn. För den erbjuder ett universum av möjligheter för både barn och personal.
- Nyfikenheten på vår nya skola är stor. Många från övriga delar av Sverige vill hit och titta på den, förklarade rektor Lindgren.

Och till arkitekturen liknar Knut Lundmarkskolan mer en flygterminal än en traditionell skola. Invändigt finns inga korridorer. Istället har varje klass en egen "gate" till sina lektions- och grupprum. Invändigt är skolan helt "sko-fri". Ytterskor lämnas i "slussarna".

Röstmeddelande kan skickas i hela skolan och displayer visar information, exempelvis vilken mat som serveras. Även i klassrummen används senaste tekniken.
- Både byggnadsarkitekten och inredningsarkitekten har verkligen tänkt till. Jag är mycket nöjd över resultatet, betonade Lindgren när han visade runt.

Lindgren berättade också om förmånen att få vara delaktig i planeringen av den nya skolan.
- Vi åkte på studiebesök till andra delar av landet för att hämta inspiration och intryck. Det har varit en fantastisk erfarenhet och lett fram till ett mycket bra slutresultat.

Förväntningarna var stora både bland barn och personal.

Invändigt har skolan stora gemensamma ytor och specialrum för allehanda ändamål som dans, film, teknik, vattenexperiment med mera...
- Plus en fantastisk matsal, tillade Lindgren och fortsatte:
- Vi har också medvetet krympt på personalutrymmena. För tanken är ju att lärarna ska vara med eleverna.

På nya Knut Lundmarkskolan finns elva klassrum som fylls av totalt 200 elever från förberedande klasser till årskurs 3.
- Vi kommer även att ha fritids här på eftermiddagarna, förklarade Lindgren.

Skolgården är utrustad med allehanda lekutrustningar och spelplaner.
- Dessutom har vi ju fördelen att ligga granne med fotbollsplanerna, ishallen, badhuset, sporthallen och friidrottsanläggningen. Till skidbacken är det gångavstånd, påpekade Lindgren.

Personalen, som uppgår till ett 30-tal anställda, är till stor del den som fanns på gamla nedbrunna Lekenskolan, som nu alltså ersatts av Knut Lundmarkskolan.
- Det byggs ju inte så många skolor i dag. Därför är det extra glädjande att vi i Älvsbyn har fått möjlighet till en sådan här miljö.

Ur askan från Lekenskolan har en pedagogisk förebild växt fram.

Det var inte bara barnen som med spänning såg fram mot skolstarten på måndagen. Även personalen verkade förväntansfull.
- Tänk att jag hann få vara med om det här, sa en av lärarna spontant på skolårets första dag i Älvsbyn.

Den nya miljön har redan bidragit till en del överraskande initiativ.
- Vi har en 6-årig elev som själv forskat kring Knut Lundmark och vet mer än de flesta av oss i personalen om honom, avslöjade Lindgren med ett skratt.

Namnen på fritidsavdelningarna har också anknytning till Knut Lundmark, rymden och astronomi; exempelvis Raketen, Andromeda med mera...

Se fler bilder nedan...

TEXT OCH FOTO: TONY BERGLUND

Nu är det klart snart

Längs väg 545 från Korsträsk mot Storsund/Koler påbörjade man i slutet av förra veckan asfalteringen av de drya 2 milen fram till Storsund som tar ett par veckor till.

Då kommer vägen att åter igen vara vältrafikerad efter ett drygt års tid då den byggts om och de
flesta kört över Vistträsk till Storsund.

Den utlovade "Klart hösten 2012" blir nog verklighet..

Text och Foto: Sterling Nilsson

Lomtjärnsloppis

Onsdagseftermiddagens välbesökta Loppis i Lomtjärnsparken var den sista planerade Loppisen för i sommaren.

Men det blir en gång till onsdagen den 22 augusti mellan 15-19 då de som var med på onsdagen får möjlighet att återkomma för att prova försäljningslyckan igen.

Text och Foto: Sterling Nilsson

Proffsigt och totalt utlämnande

Drygt 200 bänkade sig på fredagskvällen i Kanislogen på läktarplats för att se premiärföreställningen av önskerepris på Hemilghuset med revygruppen Äxter.

Hemlighuset är en fars skriven av Krister Classon och Curt Petterson, där man får följa den alkoholiserade TEKO-direktören Ludvig Olsson och dennes jobbiga dag. Ludvig har nämligen gjort en ”liten felsatsning” och satsat en stor summa pengar på kalasbyxor, som inte säljer så bra som han hoppades. Men han har även lovat dansösen Marlyn en rejäl summa pengar, vilket han självklart inte har då han efter sin felsatsning blivit en aning pank. 100 000 osålda kalasbyxor och 50 000 kronor
bortlovade till en dansös, detta kan ju inte sluta bra för Ludvig... Eller?

Handlingen kryddas med inlevelse och ett utmanande mimikspel med ordaval på en känd dialekt, som osökt får en att känna att Hemlighuset är i Älvsbyn och att de personligheter som finns med där också är Älvsbybor.

Jan Lundberg som den mycket hjulbente direktören Ludvig Olsson, gör en strålande rolltolkning och som döljer en hel del starka drycker på de mest otoliga ställena i dekoren samt en ständigt tilltrasslande golvkudde.

Hans hustru spelad av Bitte Lundström som går upp i varv och behöver minst två Valium, för att gå igång.

Dotter spelad av Eva Lundström har det inte lätt med kärleken och kämpar med att få kontakt med sin tilltänkte, som pryar som Ludvig Olsson stand in spelad av Erik Ellingsson och den virrige privatdetektiven med noll koll på aktsier eller

som postorderdirektören med pondus spelad av Andreas Wiklund som i sin tur blir förälskad i Ludvig Olsson tilltänkte sekreterare eller var det dansös i rolltolkning av Anneli Lundberg.

Kanske blir allt detta lite förvirrande, men det är det som är kryddan i Hemlighuset och i Äxter:s medlemmars tolkningar av rollerna.

Så,  vågar man gå på Coop Extra utan risk för att bli jagad av personalen, eller köpa något på Radiohuset.. vem vet

Med andra ord Hemlighuset roar och föder stora kända skådespelarprofiler i Älvsbyn, som står sig mycket bra och kommer att bli väl omtaldade på byn..

Speltid drygt 2 timmar med en paus.

Betyget blir högt 5 av 5 är inte i underkant i alla fall.

Text och Foto: Sterling Nilsson

Toppmodernt lärande snart klart

Dryga tre år efter den dystra söndagskvällen i februari 2009 då Lekenskolan blev lågornas rov, har nu den nya Knut Lundmarksskolan vid Älvåkra inte många dagar kvar till det att 150 elever och 20 talet lärare tar den i besittning.

Under åren efter branden har det varit en mycket utspridd verksamhet inom grundskoleverksamheten i Älvsbyn och behovet av ändamålsenliga lokaler har varit stor.
Men nu pågår det en febril verksamhet med hantverkare och entrepenörer som försöker färdigställa allt till den kommande skolstarten. Inne i skolans 2500 kvadrat håller inredningen på att färdigställas, för att bli "Sveriges modernaste skola".

I de sju flyglar kommer förskola, fritids, förberedelseklass, grunskoleklass 1-3 och grundsärskola att husera. Detta i moderna klassrumme som har egen utgång till skolgården tonas belysningen upp automatiskt, luften regleras också så att det alltid är bra luft för skolarbetet. Vidare finns modern teknik med teamboard (Ljusskärm) eget kapprum, grupprum och toalett samt spis med diskbänk. Allt detta för att minimera springet inom skolan.

I de gemensamma delarna finns utrymmen för teknik, rörelseraktiviteter med vattenlek samt video och filmvisning. Utomhus finns det närhet till natur, möjlighet till lekaktiviteter och egen cykelbana.

Text och Foto: Sterling Nilsson

Sista resan går ofta hem eller till sommarstugan

Nästan en av fyra svenskar begravs i en annan församling än de bodde i vid dödsfallet, och många vill få sin sista vila på hemorten eller nära ett omtyckt fritidsställe. Enligt Roger Marjavaara vid Umeå universitet avslöjar de avlidnas mobilitet mycket om vilka platser som får extra stor betydelse för oss under vår livstid.
– Vi bor, jobbar och vistas mest i städer, och är sällan trogna vår hembygd under vår levnad. Det skulle kunna tyda på att stadsbor inte bryr sig ett dugg om landsbygden, men den här undersökningen visar att så inte är fallet, säger han.

I en ny ovanlig studie, som för en kort tid sedan publicerades i den ansedda tidskriften Mortality, kartlägger Roger Marjavaara de avlidnas mobilitet i Sverige, och undersöker hur de geografiska flyttmönstren ser ut och varför de uppstår.

Resultaten visar att drygt 22 procent av de som avlidit under år 2010 begravdes i en annan församling än de bodde i. Siffran kan jämföras med att bara 14 procent av de levande flyttade till en ny församling under samma tidsperiod.
– Dödsfall utlöser uppenbarligen ytterligare en migrationsrörelse bland befolkningen, säger Roger Marjavaara.

I genomsnitt färdades de avlidna cirka nio mil, och den längsta sträckan uppgick till drygt 116 mil. 7,4 procent, eller 5 429 avlidna, begravdes i en annan kommun.

Glesbygd och förort i topp

Roger Marjavaara har i sin studie konstruerat ett Post-Mortal Mobility Index, eller begravningsindex, för samtliga kommuner i landet. Index 100 betyder att antalet begravningar och dödsfall är lika många, och ett index över 100 innebär ett större antal begravningar än dödsfall.

Kartan visar PMM Index, eller begravningsindex, för svenska kommuner år 2010. Rödfärgade kommuner har lägst index, mörkgröna kommuner högst index. Klicka på kartan för en större version.

Inte helt oväntat har framför allt landsbygdskommuner, som präglats av utflyttning, höga index. Extremfallet i Sverige är Sorsele kommun, med ett index på 130.
– Mångas sista vilja är att begravas där de föddes eller har sitt fritidshus.

Något mer förvånande är att många förortskommuner nära storstäder hamnar högt uppe. Några exempel är Solna, Svedala och Värmdö.
 – Den migrationen beror troligtvis på att många större begravningsplatser ligger utanför stadskärnorna.

De flesta storstadskommuner och storstäder har däremot ett nettoutflöde av avlidna och därför ett lågt index.

I tabellerna listas de tio kommuner i Sverige som har högst respektive lägst begravningsindex år 2010. Klicka på tabellerna för en större version.

Vill vila ”hemma”

Enligt Roger Marjavaara bidrar resultaten till att öka kunskapen och teoriutvecklingen om människors platsanknytning och vilka platser som faktiskt får en betydelse för oss under livet. Landsbygden får till exempel en helt annan status när vi ska bestämma plats för den sista vilan.

– Vårt känslomässiga hem, det vi kallar ”hemma” och där vi vill begravas, är ofta någon annanstans än där vi lever och verkar. Valet av viloplats kan ske helt på emotionell grund och avslöjar därför människors sanna platsanknytning.

Data hämtades från Svenska Kyrkans begravningsregister (Kbok2003), som täcker 80 procent av samtliga avlidna under 2010.

Roger Marjavaara är universitetslektor i kulturgeografi vid Umeå universitet. Han forskar om människors mobilitet och då i synnerhet turism, där fritidshusturism är ett
huvudspår.

Text: Pressmeddelande från Umeå Universitet
Foto av Roger Marjavaara: Mattias Pettersson
Foto Älvsby kyrkogård: Sterling Nilsson